Att minnas förintelsen är fortfarande viktigt

Antisemitism utgör än i dag även ett hot mot ett öppet och mångfasetterat samhälle, mot demokrati och den europeiska livsstilen, skriver Carinne Sjöberg (L), Christina Soldan (L) och Maria Lindvall (L) i debattartikeln, med anledning av FN:s minnesdag för förintelsens offer den 27:e januari.

Den 27 januari är FN:s minnesdag för Förintelsens offer. Denna dag hedrar vi minnet av de miljontals judiska kvinnor, män och barn samt alla andra offer, bland dem hundratusentals romer och sinter, som mördats.

De nazistiska lägren var helvetet på jorden för män, kvinnor och barn. Våldtäkter och övergrepp drabbade många barn, flickor och kvinnor under Förintelsen. Barn till överlevande bär med sig sina föräldrars mardrömmar.

Det är sällan man hör berättelser från judiska, kvinnliga överlevande. Mörkertalet är stort trots att det inte saknas källor. Forskare, författare och barn till överlevande har efter kriget skrivit memoarer om sina erfarenheter.

Så även Nelly Sachs som vann Nobelpriset i litteratur 1966 och som Selma Lagerlöf hjälpte att fly till Sverige.

Övergreppen kunde också gå på tvärs mot våra föreställningar om bödlar och offer.

I de nazistiska förintelse- och koncentrationslägren tvingades kvinnor gå nakna framför SS-personal och vakter som förödmjukade dem.

De utsattes för sexuellt våld och våldtäkter, de torterades och misshandlades. Yngre barn kunde finnas i rum där flickor och kvinnor blev våldtagna. Tystnaden ligger som en mörk, tung slöja över dessa minnen.

Övergreppen kunde också gå på tvärs mot våra föreställningar om bödlar och offer.

Soldater som befriade kvinnor legitimerade egna övergrepp mot dem med att sex var en rimlig motprestation för befrielsen.

Dessutom sågs övergreppen som så självklara att de sällan nämndes, eftersom våldtäkt betraktades som en del av krigföringen.

Kvinnor som överlevt Förintelsen har inte velat berätta öppet om kränkningarna och skräcken. Andra har, i ett sammanhang där miljoner människor mördats, inte velat beklaga sig över ”en och annan våldtäkt”. Hur orkar hon? Hur hittar hon tillbaka till livslusten igen?

Judefientlighet existerar fortfarande och pandemin har underblåst en ökning av desinformation med antisemitiska budskap.

Minns därför dom som föll i händerna på nazisterna och kvinnor som kämpade i den judiska motståndsrörelsen. Glöm aldrig! Hatet mot judar finns i vår historia, i högerextrema grupper, i delar av vänstern och i islamistiska miljöer.

Antisemitism utgör än i dag även ett hot mot ett öppet och mångfasetterat samhälle, mot demokrati och den europeiska livsstilen.

Ur ett barnrättsperspektiv är ökad kunskap om rasism och hatbrott på nätet centralt för att motverka och minska hatet.

Vi ser konspirationsteorier i sociala medier och hur minnet av Förintelsen förvanskas och exploateras för politiska ändamål.

Antisemitism utgör än i dag även ett hot mot ett öppet och mångfasetterat samhälle, mot demokrati och den europeiska livsstilen.

I EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv uppmanas medlemsstaterna att stödja organisationer i kampen mot sådan hatpropaganda, desinformation och konspirationsteorier på nätet.

Den 27 januari varje år tänds ljus och facklor och ceremonier hålls med en förhoppning om att hålla sådan grymhet stången för all framtid. Vi har alla en skyldighet att fråga oss själva: Vad kan jag göra för att motarbeta antisemitism?

Christina Soldan (L), gruppledare Liberalerna Skellefteå

Carinne Sjöberg (L), ledamot Umeå kommunfullmäktige

Maria Lindvall (L), ordförande Liberala Kvinnor Västerbotten

Källa: Folkbladet (Umeå, 27 januari 2022 11:05), URL – https://bit.ly/3KRTRBw