Avskaffa systemet med skolpengen

Den svenska skolans sjunkande resultat är en följd av de destruktiva ekonomiska incitament som skapas av skolpengsystemet. Detta system måste avvecklas, skriver sammanslutningen Liberala lärare.

Frågan om det fria skolvalet hamnar ofta i en jämförelse mellan de kommunala skolorna och friskolorna, men jämförelsen är spretig. Lärare och elever är olika och en skolas ägarförhållanden är inte särskilt relevanta i skolans värld, eftersom både kommunala skolor och friskolor finansieras av den statliga skolpengen, ett statligt bidrag till skolan som utbetalas per elev och år. Skolpengen styr det svenska skolsystemet genom de ekonomiska incitament som den erbjuder kommuner och friskolekoncerner.

Om en skola vill öka sina intäkter, kan den bara göra det genom att rekrytera fler elever. Varje ny elev ger ett tillskott till skolans budget i storleksordningen 80 000 kronor. I praktiken innebär detta att skolorna får ett incitament att rekrytera så många elever som möjligt på en skolmarknad. Pengarna kommer in bara eleven är inskriven på skolan.

Genom skolpengsystemet får aktörerna på skolmarknaden möjlighet att behålla ett överskott från undervisningen. Överskottet placeras lite olika i friskolor och kommunala skolor. Friskolorna kan placera överskottet i en vinstutdelning till ägarna, de kommunala skolorna kan lämna ett bidrag till den kommunala budgeten.
Kommunstyrelser såväl som bolagsstyrelser ser gärna att skolorna ger ett överskott. Ett underskott uppfattas som problematiskt – det kan leda till att skolans rektor inte får stanna kvar.

Den allt överskuggande frågan blir hur en skola ska undvika ett underskott och helst redovisa ett överskott. Det finns två vägar att gå – antingen att öka intäkterna genom att rekrytera fler elever eller också att sänka kostnaderna för undervisningen. Det kan också tänkas en kombination.

En aggressiv marknadsföring av skolan i konkurrens med närbelägna skolor omfördelar bara skolpengen – den aggressiva skolan får en större del av den statliga skolpengen samtidigt som de andra skolorna får mindre. Inte självklart en bra utveckling. Eleverna och deras föräldrar har små möjligheter att bedöma vilken skola som verkligen är bäst. Skolornas betyg är företagshemligheter. Dessutom ingår det i den aggressiva marknadsföringen att skolan ger glädjebetyg – betyg som inte har täckning i elevernas kunskaper. Ryktet sprider sig om det finns en kurs eller en skola där det är lätt att få höga betyg. Många elever vill tyvärr gärna ha höga betyg utan ansträngning. Visserligen finns det nationella prov i ett fåtal ämnen, det ger riktlinjer för betygsättningen, men lärarna behöver inte rätta sig efter elevens resultat i de nationella proven.

Då återstår frågan vad som händer om skolan sänker kostnaderna för undervisningen. Tyvärr gäller samma tumregel i skolans värld liksom i affärslivet i övrigt – man får det som man betalar för.

Sänkta kostnader betyder sämre undervisning. Det innebär större klasser med ett blandat elevunderlag, mer trängsel i klassrummet, uteblivna eller föråldrade läroböcker, illa anpassade it-nätverk med långa väntetider, lågavlönade obehöriga lärare.

Vår slutsats är att den svenska skolans sjunkande resultat är en följd av de destruktiva ekonomiska incitament som skapas av skolpengsystemet. Problemet är inte att friskolorna är bättre än de kommunala skolorna – eller tvärtom. Om vi vill ha en svensk skola som ger undervisning av god kvalitet måste den nuvarande finansieringsformen med skolpeng avvecklas.

Christina Soldan
Katarina Zeste
Clas Örjan Spång
Mårten Hemström
Måns Axkull
Gertie Hammarberg Tersmeden

(undertecknarna är gymnasielärare och aktiva i Liberala lärare)

Fotnot: Liberala lärare är en sammanslutning av lärare och grundades den 18 oktober 2011 i samband med Liberalernas landsmöte i Karlstad. Syftet är att driva på för liberala reformer inom skolan. Liberala lärare är inte anslutna till partiet Liberalerna. Alla som har en liberal grundsyn är välkomna som medlemmar i Liberala Lärare.

Källa: SVD, URL – https://bit.ly/3Aou1CA