Skolors kostnader är per klass – inte elev

Skolan är inte som andra marknader och utbildning kan inte alltid ses som en produkt, skriver Liberala lärare i en slutreplik.

Vi i Liberala lärare är positiva till friskolor, men vänder oss mot finansiering via skolpeng, så att det inte blir något missförstånd. De fria skolorna har ofta inneburit ett flöde av kreativitet och nytänkande. Därför uppskattar vi att UIla Hamilton, vd för Friskolorna riksförbund, svarar oss på SvD Debatt 2/7. Vi vill gärna bemöta några av hennes argument, som vi ser som mindre hållbara.

Att forskare har kommit fram till att de sjunkande skolresultaten började redan före införandet av skolpeng är ett tämligen tomt argument, eftersom kunskapsnivåerna har sjunkit betydligt mer sedan millennieskiftet än de gjorde innan. Den som var lärare för 20 år sedan minns hur man var tvungen att göra om Stanine-värdena på diagnosen i svenska i början av 00-talet, för att det hade blivit för många som fick 1 och 2 av 9 i Stanine-skalan. Då gjorde man om, så att en tidigare etta fick motsvara en tvåa i de nya friserade resultaten.

Det är väldokumenterat hur kunskaperna i såväl läsning som matematik sjönk dramatiskt under 00-talet. Pisa-resultaten låg lågt. Först vid Pisa-undersökningen i mitten av 10-talet började det ändras uppåt, men det berodde på att svenska elever var mer digitaliserade än andra länders elever. Vi kan inte se att resultaten har blivit bättre. Det är snarare glädjebetygen som har blivit högre, och de är högst på friskolor, även om friskolornas betydelse här inte ska överdrivas.

Vi som skrev artikeln är oroliga över det svenska skolsystemet och tar inte lätt på utvecklingen. Att även kommunaliseringen och försämrad lärarutbildning har spelat roll, tar inte bort det faktum att konkurrensen om pengar mellan skolor också har bidragit. Utbildning är inte som en produkt. Två elkedjor kan konkurrera mot varandra, eftersom kunderna har intresse av bättre prisvärde och bättre varor. Elever har inte nödvändigt lika stort intresse av kunskaperna i sig. Ofta är det viktigare att trivas i klassen och att få höga betyg. Skolans image kan också spela roll. Det är viktigt att skolorna får likvärdiga förutsättningar. Skolor har inte sina kostnader per elev, utan per klass. Därmed är skolan inte som alla andra marknader. Kostnaderna ökar ytterst lite för varje extra elev, men väldigt mycket för en extra klass.

Att enbart ledarskapet skulle spela roll vill vi bestämt förneka. Det har stor betydelse vilka elever en skola har. En elev som mår dåligt kostar mer än en elev som mår bra, och en elev som presterar högt redan från dag ett behöver mindre resurser än en elev som presterar lågt. Här kan en skola tjäna mycket pengar på att undvika elever som mår dåligt eller som presterar lågt. Skolor kan även tjäna på att ha många elever per lärare och att ha fler obehöriga lärare, och även här ligger friskolor över riksgenomsnittet.

Det spelar roll hur mycket man kan spara. Satsar man inte på bibliotek och behöriga lärare, så finns en morot att tjäna rätt bra med pengar. Det som tjänar på detta är aktieägarna, inte eleverna.

Vi från Liberala lärare är som sagt positiva till friskolor, men ser gärna ett friskolesystem utan skolpeng, ett friskolesystem som inte skapar segregation, ytlig konkurrens, betygsinflation och kunskapsdevalvering. Vi ser fram emot att utreda hur dessa problem kan lösas, för så här kan vi inte fortsätta!

Christina Soldan, Liberala lärare, gymnasielärare
Mårten Hemström, Liberala lärare, gymnasielärare
Katarina Zeste, ordförande för Liberala lärare, gymnasielärare
Gertie Hammarberg Tersmeden, Liberala lärare, gymnasielärare
Clas Örjan Spång, Liberala lärare, gymnasielärare
Måns Axkull, Liberala lärare, gymnasielärare

Källa: SVD, URL – https://bit.ly/3yE5o3v