Hurra för demokrati 100 år!

Liberala kvinnor

Varför pratas det om att demokratin är hotad, att den måste värnas? Vi lever i en demokrati, så har det väl alltid varit och kommer väl alltid att förbli? Låt oss göra en tillbaka blick med framtiden i sikte

Demokrati innebär att statssuveräniteten tillkommer alla medborgare. Termen demokrati uppkom i Grekland på 400-talet f Kr. Folkförsamlingar bildades och började sammanträda och styra, men dessa var begränsade i sin maktutövning av förmögenhetsgränser, eller andra inskränkningar, för att säkra att överklassen behöll sitt inflytande. Författningen i Aten utvecklades dock till en total direkt demokrati med full yttrandefrihet, full likhet inför lagen och lika rösträtt. Medborgarna företräddes inte av ombud utan av sig själva. Den direkta demokratin fungerade i de små stadsstaterna men på riksplan var direkt demokrati en omöjlighet.

Demokrati idag är oftast representativ och inte direkt. De gemensamma besluten sker genom valda ombud, som är samlade i folkrepresentationer. Dagens demokrati började växa fram under 1700-talet. De praktiska förutsättningarna för ett demokratiskt styrelseskick var valsätt, rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet och församlingsfrihet osv.

I de skandinaviska länderna var Norge först ut med det parlamentariska genombrottet,1884. För Sverige dröjde det till början av 1900-talet. För män genomfördes allmän och lika rösträtt 1907-1909 vid riksdagsval och 1918 när det gällde kommunal rösträtt. Först 1921 fick vi allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. Efter första och andra världskriget har den demokratiska statsformen vunnit mark i västvärlden. Efter kommunismens och Sovjetunionens fall har även östeuropeiska länder demokratiserats under 1990-talet. Demokratin i Europa är således en ganska ny företeelse.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati i Sverige idag.

Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas. All offentlig makt utgår från folket. Det betyder att medborgarna är med och bestämmer genom de politiker som väljs in i riksdag, kommuner och landsting, således är Sverige en representativ demokrati. Vilka alla medborgares grundläggande fri-och rättigheter är har en central placering i regeringsformen, liksom tryckfrihet och yttrandefrihet. Den regeringsform som gäller idag togs i bruk 1 januari 1975.

Hur har vi då kommit hit, till att leva i ett land där vi kan tänka, tro och leva som vi vill? En förutsättning för en demokrati är ett jämställt samhälle där män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter, där inga grupper i samhället särbehandlas, och där alla har samma möjligheter att utbilda sig och arbeta. Liberalism handlar just om frihet, att värna om de mänskliga rättigheterna och om att den politiska makten utgår ifrån folket. Många liberaler har varit med i kampen för ett mer rättvist samhälle, där var och en av oss ges inflytande.

Lars Johan Hierta, 1801-1872, riksdagsledamot 1828-1872, såg till att lagen om lika arvsrätt mellan män och kvinnor blev verklighet 1845. Han jobbade även bl a för kvinnors rätt till statliga tjänster, att ogifta kvinnor skulle bli myndiga när de fyllde 25 år och att näringsfrihet även skulle innefatta kvinnor.

Fredrika Bremer, 1801-1865, den främsta bland 1800-talets kvinnliga liberala författare i Sverige, kämpade för kvinnors rättigheter. Hon engagerade sig också mot antisemitism och för att de svenska judarna skulle få fulla medborgerliga rättigheter. Som ogift kvinna under den här tiden stod Fredrika under förmyndarskap, efter faderns död var hennes bror Claes hennes förmyndare. När han hade slösat bort hennes arv gick hon till kungs och blev myndigförklarad 1840. Fredrika Bremer stred för kvinnors rätt till utbildning och myndigförklarande och 1853 gavs kvinnor rätt att undervisa vid mindre folkskolor och 1858 kunde ogifta kvinnor ansöka hos domstol om att bli myndiga när de fyllt 25 år. 1870 fick kvinnor rätt att läsa medicin och Sveriges första kvinnliga läkare var liberalen Karolina Widerström, 1856-1949. Karolina Widerström stred bland annat mot samhällets behandling av prostituerade kvinnor. Striden vanns 1918 då den liberale justitieministern Eliel Löfgren fick igenom en lag som avskaffade all särbehandling av prostituerade kvinnor. Den nya lagen ålade män och kvinnor samma rättsliga ansvar för att förhindra spridning av könssjukdomar.

Första kommunalvalen med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor hölls 1919. Selma Lagerlöf, 1858-1940, författare och liberal politiker, kämpade för kvinnors rösträtt. Selma Lagerlöf var också engagerad i mellankrigstidens paneuropeiska rörelse som redan då syftade till att bilda en demokratisk gemenskap mellan Europas stater. Hon var även engagerad i flyktingfrågan och blev svartlistad av Joseph Goebbels p g a att hon undertecknade ett upprop för judarna i Tyskland.

1921 hölls det första riksdagsvalet där kvinnor och män hade lika rösträtt och kvinnor var valbara. Den första kvinnan att väljas in i Sveriges riksdag var liberalen Kerstin Hasselgren, 1872-1962. Kerstin Hasselgren var ordförande i en utredning som tittade på kvinnans ställning på arbetsmarknaden och det förslag som lades fram gick stick i stäv mot vad riksdagsmajoriteten hade tänkt sig men ledde till en reform 1938 som innebar att kvinnor inte längre fick avskedas på grund av graviditet, förlossning eller giftermål. Det har tagit lång tid och mycket möda att jobba för att alla invånare ska vara lika inför lagen, att män och kvinnor ska bedömas lika och ges samma grad av frihet, och vi har lång väg kvar.

Under sin tid på Socialstyrelsen var Barbro Westerholm, Liberalernas legend och en av Sveriges få årsrika riksdagsledamöter, den som 1979 drev igenom att homosexualitet inte längre skulle räknas som en psykisk sjukdom av socialstyrelsen. Riksdagsledamöter som Gulan Avci, Juno Blom m fl driver framgångsrikt arbete som kvinnors rätt till sin kropp, kampen mot hedersförtryck och barnäktenskap samt kvinnans integrering i det nya hemlandet med svenska språket som en nyckel till lyckad integration som leder till jobb och ett värdigt liv. Arbetet för ett friare och mer jämställt samhälle fortgår.

Demokratins rötter i Sverige finns i liberalismen, de liberala förespråkarnas idoga arbete förmänniskans individuella frihet och jämlikhet. Liberalismen vill allas bästa, inte enskilda gruppers bästa, vilket enar, inte söndrar. Liberalismen har jobbat för fred och rättvisa. När vi nu kommit så pass långt som vi kommit idag börjar vi se andra hinder för vår frihet. Här behöver liberalerna åter komma till tals och formulera lösningar på utmaningar så som växande extremism, miljöfrågor och social utslagning utifrån den liberala grundsynen om allas lika värde och strävan efter frihet, men också samhörighet.

Det är lätt att ta demokratin för given, måtte vi alla värna om våra rättigheter och vår frihet.

Christina Soldan, gruppledare Liberalerna Skellefteå samt styrelseledamot Liberala kvinnor Västerbotten
Ingrid Sundman, Liberalerna Skellefteå
Bim Mohlin Grahn, distriktsordförande Liberala kvinnor Västerbotten
Inger Lundberg, Liberalerna Älvsbyn
Maria Jern, ordförande Liberalerna Falköping
Susan El Hark, Vice ordförande, Liberalerna Täby
Michelle Winkel, Lilla Edet Liberalerna fullmäktige och kommunstyrelsen, Göteborgsregionen
Catrin Eliasson, ordförande för Liberalerna Sundsvall
Katarina Zeste, Enköping, distriktsordförande för Liberala kvinnor Uppsala, KF-ledamot
Jessica Hellström, ordförande Liberalerna Malung-Sälen och ordförande Liberala kvinnor Dalarna
Mette H. Johansson, Ordförande Liberalerna Strömstad