Underlätta vintercykling

Att använda cykeln för resor till och från arbetet är bra på många sätt. Transportsättet ger vardagsmotion (och därmed lägre vårdkostnader på sikt), användningen är tyst och ger inga utsläpp av växthusgaser, samt att om fler cyklar blir infrastrukturen billigare också för kommunen. Liberalerna har därför under decennier arbetat för ett cykelvänligare Skellefteå genom bl a cykelplan, årliga enkäter, säkra skolvägar, cykelvänliga arbetsplatser och cykla utan ålder.

Något som lyfts allt mer är vardagscykling också vintertid för att den vägen minska bilpendlingen till arbete och skola. I vår del av Sverige är det en alldeles särskild utmaning. Det handlar om halkiga cykelvägar och om knöligt underlag med stor risk att ekipaget välter.

Vid Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping har väghållningsmetoden sopsaltning utvecklats. Det innebär att snön först sopas bort från gång- och cykelvägen och att därefter en saltlösning sprids ut. Metoden används med framgång i bl a Karlstad, Norrköping, Nyköping, Stockholm, Västerås och Örebro. Tack vare att flera kommuner prövat metoden finns värdefull kunskap att dra nytta av, t ex hur ofta insatsen behöver göras samt den rätta blandningen av saltlake.

Cyklister och vintercyklister är experter. Under förra vintern använde sig Skellefteå kommun av projektet Vintercyklist för att samla in information för att underlätta vintercyklande. Projektet är viktigt, men behöver fortsätta. Jag förutsätter att Vintercyklist i någon form återkommer för att involvera de som verkligen vet hur vintercyklandet fungerar i praktiken.

Appar kan underlätta vardagslivet på flera sätt. Ett vore en ”cykelvägsapp” i Skellefteå, där cyklisten – innan hen startar färden till arbetet – kan ta reda på vilka cykelvägar som är snöröjda och halkbekämpade. Där skulle också cyklister kunna informeras om att någon sträcka inte är farbar och cyklister avråds från att välja just den vägen för att i stället använda vägbanan.

Elcyklande blir allt vanligare. Vintertid behöver batteriet tas in mellan cykelturerna. När cykelparkeringarna är risiga innebär det att elcykeln inte kan användas vid dålig väderlek eftersom batterianslutningen kan skadas. Cykelparkeringar med tak blir därför av allt större vikt.

Idag får man inta ta med cykeln på bussen, åtminstone när det gäller stadstrafiken. Det är synd. Dels för att det skulle göra att fler vågar cykla till jobbet om de vet att vid kraftigt snöfall och oplogade vägar att de kan ta sig hem med sitt fordon via buss. Dels för att det kan vara långt att gå med trasig cykel för att ta sig till cykelreparatör. Jag förstår att det behövs regler kring att ta med cykeln, inklusive biljettsystem och frågor om plats vid särskilda tider, men att Skellefteås bussar förbjuder att ta med cykeln är en sak som bidrar till mindre cyklande.

Frihet, välstånd och välmående gynnas av bra kommunikationer. Dit hör transportslaget cykling som ökar snabbt i landet. Skellefteå behöver arbeta vidare för att bredda cyklandet och då främst vintercyklandet.

Med anledning av detta yrkar jag att fullmäktige beslutar

1. Sopsaltning som metod prövas på någon huvudcykelled i Skellefteå kommun,

2. Experternas kunskaper inhämtas regelbundet, exempelvis via projektet Vintercyklist,

3. Tekniska nämnden får i uppdrag att undersöka om en ”cykelvägsapp” kan användas för att informera cyklister om status på cykelvägar,

4. Väderskydd vid kommunala arbetsplatser och kommersiella centra prioriteras genom att en summa för denna typ av investeringar avsätts i budgetarbetet,

5. Skelleftebuss får i uppdrag att undersöka om och hur resor med cykel på bussarna kan möjliggöras.

Lars Åhman (L)