Hur drabbar neddragning av LSS människor och Skellefteå kommun?
Fredag 1 december 2017
KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅS BESLUTA:
Att begära en kartläggning från socialnämnden på hur många personer i Skellefteå kommun som fått sin personliga assistans enligt LSS indragen, eller nekad vid sin första ansökan till Försäkringskassan, samt redovisning på vilka insatser kommunen nu erbjuder som konsekvens av den nekade eller förändrade assistansen samt vad det medfört för konsekvenser för den enskilde
Att kommunledningskontoret får i uppdrag att redovisa en kostnadsberäkning för de personer med indragen eller nekad personlig assistans som Skellefteå har tagit över ansvaret för, samt utreda stadens ekonomiska beredskap för förväntade kostnadsökningar för personlig assistans framöver
Ärendet
Alla ska få möjlighet att förverkliga sina livsmål och drömmar, med eller utan funktionsnedsättning. LSS-reformen och den personliga assistansen, som drevs igenom 1994 av den borgerliga regeringen med socialminister Bengt Westerberg i spetsen, är den största frihetsreformen i svensk historia för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Ambitionsnivån med de förändrade direktiven till Försäkringskassan för den statliga assistansersättningen har nu nått historiskt låga nivåer.
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes för att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen (se prop. 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade s. 45). Lagen innehåller bestämmelser om tio olika insatser, med olika syften och innehåll. En av dessa är biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans.
Den politiska ambitionen från den rödgröna regeringen har varit att strama åt utvecklingen av den statliga assistansersättningen, vilket framgår tydligt i direktiven till regeringens LSS-utredning. Det innebär minskade kostnader för staten. Kostnader som hamnar bland annat på kommunen som huvudman men även på anhöriga. Om inte kommunen kompenserar insatserna fullt ut är det anhöriga som tvingas ta över en stor del av ansvaret för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Vilket medför konsekvenser för hälsa, arbete, inkomst men framförallt i mänskligt lidande för den drabbade, dess anhöriga med familj som inte går att mäta i pengar.
Fokus på kostnader för LSS har lett till en alltmer medicinsk syn på funktionsnedsättning än tidigare. Det har bl a lett till att personer vars funktionsnedsättning inte bedöms på medicinska grunder successivt får det svårare att kvalificera sig för statlig assistensersättning.
DELAT HUVUDMANNASKAP MELLAN KOMMUNEN OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN
Kommunerna är huvudmän för insatsen ”biträde av personlig assistent eller skäliga kostnader för sådan assistans till den del behovet inte täcks av försäkringskassan”, och har ett s.k. basansvar för den personliga assistansen. Försäkringskassan ansvarar för att bedöma rätten till assistansersättning för personer som har behov av assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Oavsett insatsens omfattning ansvarar emellertid kommunerna alltid för de 20 första timmarna i veckan. Om behovet av hjälp med de grundläggande behoven inte överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka avslår Försäkringskassan ansökan utan att ta ställning till andra behov. Den enskilde kan då vända sig till kommunen för att ansöka enligt LSS. Kommunen bedömer då behovet enligt både den första och andra punkten.
NYA SKARPA DIREKTIV
Regeringens direktiv till Försäkringskassan om att spara på den personliga assistansen har hörsammats. Prognoser pekar på att regeringen kommer ha sparat tre miljarder kronor och att över 1 000 personer kommer att ha förlorat sin statliga assistansersättning vid slutet av året. Regeringen framhåller att kostnaderna för den statliga assistansersättningen har fördubblats på tio år, från 14 till 30 miljarder kronor, och att utvecklingen är ohållbar. Timmarna i assistansersättningen har på tio år ökat från i genomsnitt 101 timmar per person och vecka till 127 timmar. Nu har Försäkringskassan själva reagerat på effekten.
9 AV 10 FÅR AVSLAG PÅ SIN FÖRSTA ANSÖKAN
Många blir nekade assistans som de tidigare har rätt till och samtidigt är det nästan omöjligt att få assistans beviljad för dem som söker för första gången. Enligt Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar får bara drygt en av tio ett ja på sin ansökan till försäkringskassan. Nästan nio av tio får avslag och många av dessa är barn.
SKL:S KRAV PÅ STATEN
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har ställt följande krav på staten:
– Staten bör ersätta kommunerna som fått ta över personer med personlig assistans. Den nya merkostnaden motsvarar 1-1,5 miljoner kronor per person som kommunerna fått ta över ansvaret för.
– LSS-utjämningen måste ses över i den pågående LSS-utredningen.
– Domarna har skapat oro hos brukare. SKL anser att konsekvenserna utreds och åtgärdas.
– SKL anser att hälso- och sjukvårdslagen snarast måste ändras så att gränssnittet mellan sjukvårdshuvudmännen blir mer flexibelt.
– SKL anser att det måste utredas hur insatser till personer med enbart behov av hjälp med egenvård ska lösas på bästa sätt.
Förutom att människor med funktionsnedsättning redan förlorar assistansen så arbetar en utredning på uppdrag av regeringen för att ytterligare skärpa lagstiftningen och tolkningen.
En utredning om LSS-reformen behövs, för reformen är över två decennier gammal. Den är lappad och lagad, samtidigt som samhället och situationen för personer med funktionsnedsättningar förändrats. Men fokus i utredningen måste vara att utveckla LSS, inte att avveckla den.
Andreas Westerberg (L), gruppledare