Neddragningarna inom personlig assistans

Liberalerna i Skellefteå kräver svar på frågor om vad Skellefteå kommun gör för personer som förlorat sin personliga assistans. Socialnämndens ordförande ska svara på denna vid kommunfullmäktige den 13 februari i en interpellation från Liberalernas gruppledare Andreas Westerberg

Den rödgröna regeringen har pekat ut Lagen om Stöd och Service (LSS) som ett område att spara pengar på. Signalpolitiken har haft effekt och bedömningarna hos myndigheter har blivit mer restriktiva. I januari 2017 lämnade Andreas Westerberg (L) in en interpellation till socialnämndens ordförande i ämnet. Den rörde hur Skellefteå kommun uppfattar att regeringens nedskärning av LSS påverkar kommuninvånarna och vad Skellefteå kommun gör för att mildra situationen för enskilda individer?

Svaret som gavs vid kommunfullmäktige 170131 innebar i korthet att socialnämndens ordförande bekräftade bilden av att försäkringskassans bedömningar av ärenden som rör personlig assistens har hårdnat och att denna situation innebär fördyringar för kommunen på ca 4 mkr/år. Socialnämndens ordförande bekräftade också bilden av att den nya rättspraxisen för många kan innebära totalt sett färre beviljade stödtimmar än med tidigare rättspraxis. Däremot betonade ordföranden i sitt svar att kommunen inte kan åtgärda detta på något sätt. LSS är en rättighetslagstiftning som bygger på tillämpning av bestämmelser utifrån gällande praxis. Denna praxis styrs till stora delar av beslut från försäkringskassan eller domar i förvaltningsrätten. När gällande rättspraxis blir tuffare innebär det enligt Fahlesson att kommunens bedömningar också måste vara tuffare.

Under senhösten 2017 blev opinionstrycket mot försämringarna inom LSS mycket starkt. Det ledde till att regeringen beslutade om att föreslå en tillfällig lag om stopp för de så kallade tvåårsomprövningarna för personer med personlig assistans.

 Med anledning av denna otillräckliga situation är det viktigt att kommunen agerar anser Andreas Westerberg (L). I början av december 2017 lämnade Liberalerna en skrivelse till kommunstyrelsen med krav på kartläggning av frågan ur ett kommunalt perspektiv.

– Det framstår som tydligt att kommunen till viss del får ta på sig kostnader och ansvar som tidigare legat på försäkringskassan. Men tydligast av allt är att det är personer med olika funktionsnedsättningar samt deras anhöriga som betalar priset för nedskärningarna, säger Andreas Westerberg (L)